Februari 2016
Som vanligt är februari inte den mest spännande månaden händelsemässigt, så jag hoppar ganska direkt till slutet av månaden.
"Igår när jag kom från jobbet, rullandes nerför backen i bilen, såg jag två skåpbilar parkerade: en hantverkarbil och en ambulansliknande bil. Fick panik, men läste sedan på bilen att det stod "räddningstjänsen", kikade ner mot vårt hus och såg att det stod folk i min garderob (jag har ju "walk in closet"-ish) och att fönstret var alldeles immigt. Eftersom jag inte kom förbi bilarna ringde jag in och mamma svarade att " det är nog bäst att du kommer in". Redan då förstod jag att något var alldeles åt helvete. Och mycket riktigt. Vår varmvattenberedare hade gått sönder och det hade sprutat ut vatten över allt i min garderob och sedan läckt ut i resten av mitt rum, så nu var räddningstjänsten + hantverkade där och pumpade ur vatten ur rummet. Alla mina skor var dyngsura, mina väskor (däribland två riktigt dyra väskor och min kameraväska med kamera inuti....), alla mina underkläder och stor del av mina kläder var blött. Och eftersom det läckt ut i resten rummet var även mattan, sängen och överkastet + kuddar som låg på golvet genomblött. Bröt ihop en stund igår, jag var verkligen (och är väl fortfarande egentligen) väldigt ledsen över att jag precis gjort klart mitt rum och sen helt plötsligt hade (har..) jag inget rum alls. Tog ledigt från jobbet idag för att kunna reda upp allt, ta vara på alla kläder, flytta ut från rummet, skruva ner lampor och tavlor och speglar, och försöka hitta rum åt allt. Killen från försäkringen var där och mätte fukten i väggar och golv i förmiddags, och som ni ser har vattnet förstört en hel del. Vi måste byta ut hela golvet, och tapetsera nytt. Vi har satt in fläktar nu som ska torka upp, men om det inte blir bättre kommer vi kanske behöva slita upp hela badrummet som ligger vägg i vägg med mitt rum"
Pappa har fortfarande otroligt roligt åt att de första jag gjorde var att jag stängde in mig på kontoret och skrev åt mina kompisar, haha. Så här i efterhand var jag väl en aning överdramatisk men där och då trodde jag först och främst att alla mina saker var totalförstörda, jag hade precis fixat klart allt och det var ju liksom mitt rum. Eftersom jag bor hemma är det ju mitt egna ställe och så blev jag plötsligt av med det. Bodde ju på kontoret i en månad innan mitt rum var klart...
Annars hände det inte så mycket i februari..
- Jag skulle ha myskväll med Moa och Linnéa, var skittrött och hade egentligen ingen lust alls, de höll på och nojsade om vilken tid jag skulle åka och var skitnoga med att jag skulle säga när jag åkte hemifrån. Vi var på hotellet Linnéas mamma har, i ett av konferensrummen. Jag kommer in, både är lite halvhysteriska i blicken och Moa säger att jag ska komma och titta på handfatet som är i badrummet. Mitt emot badrummet ligger en bastu så när jag stod och kollade in på handfatat börjar någon slå med en jävla träslev på glaset i bastudörren och sen kastar sig en person ut och jag höll på att kissa på mig innan jag insåg att det var Eva, haha! Så himla rolig och fin överraskning de ordnat! Eva pluggade ju i Finland då och hade bara nån timme innan skickat en bild när hon var "ute och gick i Åbo". Sneaky!! Vi hade i alla fall en väldigt rolig kväll!
- Jag gick omkull med Flodis, riktigt otäckt var det. Vi red i mörkret, han började galoppera och trasslade ihop benen, snavade och jag flög av och Linnéa och Mimmi som var bakom oss blev jätterädd och helt nedstänkta med grus. Vi klarade oss som tur är relativt oskadda, han fick ett sår under ögat och jag sträckte lite muskler. Men jag är sedan dess mycket motvillig till att rida efter kl 16 vintertid...
- Jag mådde ganska dåligt i februari, överlag var hela våren ganska deppig (men det blev lättare när det var ljust ute), jag tror aldrig jag skrev ut det på bloggen men jag trivdes inte så bra på den nya arbetsplatsen, jag kände mig väldigt ensam och den sociala biten var viktigare än vad jag trodde. Det hjälpte ju såklart inte att jag var mycket själv utanför arbetet heller. Alla mina kollegor var (och är!) självklart jättesnälla och härliga men det var ändå en ålderskillnad som gjorde sig påmind lite väl mycket.
- Hannes knäppte lite bilder på mig, det bor nog en fotograf i honom också!