Juni 2016
- I början på juni fick jag börja i Berghamn igen! Var helt förvirrad första dagen och andra dagen var det som att jag aldrig hade lämnat.

-Jag hann med att sola en hel del.

- Drack sangria med de här + Eva!
- Jag fick streptokocker, fruktansvärt ont i halsen och feber men gick ändå på kurs och på personalfest, say what?


- Jag firade midsommar hemma med god mat och sedan cyklade jag upp till byn för att hänga med Linda och hennes gäng. Hade supertrevligt, drackl lite och sedan cyklade vi ner till Käringsund och drack tequila. Jag gick hem vid två (efter att jag ramlat in i en buske, hahahaha) eftersom jag hade bokat ridning till klockan 11 dagen efter. Vem är jag ens. Efter ridning åt jag i alla fall med Eva på bodegan, nachotallrik in my heart <3




- I början på månaden hände det som jag varit inställd på hela våren. Min finaste lilla Odis gick bort. Jag skrev aldrig om det, dels för att jag blev ombedd att inte göra det, och dels för att jag inte visste hur jag skulle skriva eftersom jag fortfarande blir alldeles gråtfärdig vid tanken på att skriva något till minne av honom. Det låter ju så larvigt, det har gått 6 månader men jag kan fortfarande börja gråta när jag tänker på honom. Han var inte min på riktigt men i hjärtat var han ju det. På de bästa av dagar frustade och gnäggade han när jag hämtade honom ur hagen, även när jag slutade rida honom kom han fram och gosade en stund. Oden lärde mig så mycket, han var rmin första medryttarhäst, vi vann vår första rosett tillsammans, han var den hästen jag vågade sitta upp på igen efter att jag ramlat av. Han var utan tvekan bäst, jag kände mig så trygg med honom fastän han kunde vara envis som synden.Men han var alltid så gosig och efter ridningen kunde han stå och slicka på mina händer, min jacka var alltid nerdreglad. Den sista gången jag träffade honom kände jag verkligen på mig att det var sista gången. Vi kelade en lång stund och det sved i hjärtat när jag gick från hagen. Någon dag senare när jag körde förbi hagen var han inte där längre och jag förstod. Vissa dagar känns det så jävla tomt i hjärtat, men jag har ändå så många fina minnen med honom så det väger upp saknaden litegrann.